FANTASTISKA MADAGASKAR OKT 2019
– LOTTA SUNDSTRÖM, HELSINGFORS FINLAND
Under de senaste 10 åren har jag rest med olika arrangörer på fotoresor runt om i världen och på hösten 2015 var en fyraveckors rundresa i Madagaskar i turen – jag fick blodad tand. När jag sedan såg att Wild Nature fotoresor ordnade en resa med en reell chans att få se Aye-ayen, eller fingerdjuret, bokade jag bums. Och Wild Nature fotoresor levererade.
Under min första resa flög vi mellan de olika destinationerna, med alla äventyr vad detta innebar visavi logistik, eller brist på dylik. Med Wild Nature rörde vi oss med bil, vilket gav en helt annan insikt i vardagslivet på landsorten, samt landskapet. Vi såg fantastisk natur och otroliga djur, som inte finns annanstans i världen, men såg också följderna av människans framfart i naturen. Jag fick en bättre insikt i hur kombinationen med bottenlös fattigdom och en korrumperad regering spelar ut, samt hur naturturism kan främja bevarandet av Madagaskars unika natur.
Vi var en lämpligt liten grupp på sex deltagare, som möttes av Jan Pedersen i Antananarivo. Där packade vi in oss i en minibuss, som vi hade under hela resan. Bekvämt, smidigt och bra med plats för var och en (samt packningen). Resans upplägg var mycket väl genomtänkt, chauffören var handplockad att klara av trafiken och bilfärderna var till sin längd väl hanterbara. Eftersom vi kunde flexibelt stanna för att fota folk, fä och landskap kändes resorna inte så långa; man hann insupa landskapet.
Aye-aye (fingerdjur) – ingen skönhet, men mycket välanpassad till sitt levnadssätt. Tidigare trodde man att fingerdjuret var på utrotningens brant, men det har visat sig att det nog finns en någorlunda livskraftig stam i hela landet – Aye-ayen är bara mycket bra på att hålla sig dold. ©Lotta Sundström.
Klicka på bilden för att se den stor.
Kronlemur (Eulemur coronatus). ©Lotta Sundström.
Klicka på bilden för att se den stor.
Det bästa var naturen och den kom vi nära vid de lodger vi besökte. Vi stannade alltid några dagar, så man hade tid att se sig omkring. Det blev tidiga mornar och sena kvällar, med fotografering vid soluppgång och i mörker. På så vis fick vi se även nattaktiva lemurer. Jan delade frikostigt med sig av sin expertis och såg till att alla fick en chans till bilder. På kvällarna gick vi sedan igenom bildskörden och fick konstruktiv kritik på våra bilder. Det var spännande att se hur olika vi deltagare närmade sig ett och samma motiv.
För min del fanns det flera höjdmoment, av vilka de flesta berörde den endemiska faunan. Främst lemurerna och bland dem att få se och fotografera en Aye-aye. Jag förvånades av hur oskygga många av lemurerna var – vilket torde bero på att man i många områden inte jagat dem. Slutligen Fossan, som jag bara såg en skymt av under min första resa – nu fick jag se och fotografera den på nära håll och flera gånger.
Resan var exemplariskt uppbyggd och gav mig mycket mer utdelning än någon av de resor jag gjort med andra arrangörer.
Selfie – barnen var överförtjusta när de såg bilder på sig själva. Vår lokala guide, Ghislain, tar en selfie tillsammans med byns barn. ©Lotta Sundström.
Klicka på bilden för att se den stor.